Nationen och nationaliteten hör inte ihop

Om någon frågar dig vilken nation du tillhör är ”Sverige”, ”Jamaica” eller ”Tyskland” fel svar. På universiteten i Lund och Uppsala handlar nationer mindre om länder och folk än om studentorganisationer. En nation fungerar som ett slags klubb där medlemmarna kan äta billig lunch, festa och dansa. Man skulle kunna tro att nationen leds av en kung eller president, men ledaren kallas kurator.

Från början fungerade nationerna som en mötesplats för studenter som kom från samma del av landet, och därför heter de än i dag till exempel ”Wermlands nation”, ”Smålands nation” eller ”Göteborgs nation”. Numera är det i stort sett fritt fram att bli medlem i vilken nation man vill.

En korridor kan också vara ett hem

Vissa studenter trivs så bra på nationen att de bosätter sig där – i en korridor. Fast det är inte så illa som det låter. Studenterna hyr varsitt litet rum och försöker samsas om ett gemensamt kök. Vill man lära känna folk, umgås och hjälpa till på nationen är det en utmärkt lösning (men sätter man värde på privatliv eller ordning och reda kan det löna sig att tänka igenom andra alternativ).

Studentkorridorer finns också utanför nationerna. Ofta drivs de av universitetet och är öppna för alla, men vissa ställer speciella krav på de boende – man måste kanske vara nykterist, kvinna, religiöst aktiv eller ha höga betyg. Men oavsett vilken korridor man bor på kan man kalla sina grannar för korridorare och ordna korridorsfester.

Sexmästaren ordnar sittning och gasque

Korridorsfester brukar vara ganska enkla tillställningar, men så fort det blir en lite mer organiserad middag med flera rätter och sånghäften utplacerade vid tallrikarna, har festen förvandlats till en sittning. Det är egentligen ett lite missvisande ord, för många studentikosa (skämtsamma och lekfulla) sånger kräver en hel del fysisk aktivitet.

Blir festen ännu mer storslagen och studentikos kan man börja tala om en gasque. På vissa platser kallas själva festandet för att gasqua och festlokalen för Gasquen. Med lite tur kan man därför höra formuleringar som ”Vi gasquar på gasquen på Gasquen”. På vanlig svenska används ordet gask med ostudentikos stavning i uttrycket ”gaska upp sig”. Det betyder ungefär att försöka bli på bättre humör eller ”ta sig i kragen”.

Om festen anordnas på en nation eller kår brukar festkommittén ledas av en sexmästare. Även svenskar reagerar instinktivt på ordets erotiska associationer, men här spelar språkhistorien ett spratt med oss. En sexa är nämligen ett gammalt ord för en lätt men festlig måltid efter klockan sex på kvällen. I Strindbergs Röda rummet står följande att läsa:

De hade just börjat sexan, och Falk kände sina krafter stiga […]. Ygberg krusade under det han gjorde ett överslag över assietternas innehåll om han skulle kunna bli mätt eller bara halvmätt.

Utanför universitetet finns sexor fortfarande i form av svensexor – fester där en blivande brudgum firas inför bröllopet av sina manliga kompisar.

Nollning av nollor i studentoverall

På en svensexa kan skyddskläder vara väldigt användbara, eftersom mannen som ska gifta sig utsätts för mer eller mindre besvärliga uppdrag, gärna i offentlig miljö. Det finns faktiskt ganska stora likheter med studentvärldens nollning – båda arrangemangen är ett slags övergångsriter som kan vara ganska pinsamma.

En nolla (i Lund används ordet novisch och i Uppsala recce) är en nybörjarstudent som går sin första termin. I dagligt tal betyder nolla en oduglig person, och studenterna måste försöka bevisa motsatsen under sina nollningsuppdrag.

Teknologer och en del naturvetare är särskilt förtjusta i aktiviteten, och ett kännetecken genom hela utbildningen är att de gärna bär studentoveraller (arbetsoveraller i olika färger) vid interna fester. Overallerna är ofta täckta med dekorationer, tygmärken och vanlig smuts. Övriga studenter nöjer sig med sina vita studentmössor, som nästan uteslutande används på valborg, 30 april.

Valborg – en sammanfattning av allt

Vill du ha en snabbkurs i studentikosa upptåg och traditioner är valborgsmässoafton i en universitetsstad att rekommendera. Här finns allt från högstämda manskörer och mösspåtagningsceremonier till märkliga tävlingar, picknickar, sittningar, sexor och korridorsfester.

I april har våren kommit, och sistaårseleverna på gymnasiet ska snart ta studenten (sluta skolan). Även om inte alla läser vidare på universitet eller högskola, köper de flesta en studentmössa och sjunger glatt prins Gustafs gamla studentsång från 1800-talet:

Sjungom studentens lyckliga dag,
låtom oss fröjdas i ungdomens vår!
Än klappar hjärtat med friska slag,
och den ljusnande framtid är vår.

Av Maria Kapla och Johannes Stålberg

Maria Kapla och Johannes Ståhlberg är frilansjournalister och har tidigare arbetat som utlandslektorer i svenska i Ryssland.