Infinitivmärket ”att” tog masterstudenten Diana Dobrodii till Sverige

Diana Dobrodii studerar svenska vid Statliga Taras Sjevtjenko-universitetet i Kiev. I höst har hon varit två månader vid Lunds universitet på SI:s korttidsstipendium för att forska om skillnader i bruket av infinitivmärket ”att” hos andraspråksinlärare i svenska i Sverige och i Ukraina.
En kvinna står mellan två rader av bokhyllor.

Här berättar hon mer om sina studier och sitt intresse för svenska språket.

När började du studera svenska och varför?

– Allt började för fem år sedan, då jag anmälde mig till utbildningen ”svensk filologi” vid Kievs universitet. Jag hade varit intresserad av Norden sedan skoltiden och även försökt att lära mig isländska på egen hand, så när det var dags att välja min väg i livet, tvivlade jag inte – ett skandinaviskt språk skulle det vara! Svenska är förresten det enda av de skandinaviska språken som undervisas på högskolenivå i Ukraina.

Kan du berätta om ditt forskningsområde?

– Jag undersöker användningen av infinitivmärket ”att”. Ni svenskar utelämnar ofta ”att” där det borde finnas enligt reglerna, till exempel ”kommer gå bra” i stället för ”kommer att gå bra”. Mina tidigare undersökningar handlade om ”att”:s pragmatiska användningar och olika sociolingvistiska aspekter av dess bruk. Denna gång är jag intresserad av ”att”:s bruk hos språkinlärare och undrar om det finns några skillnader i hur man använder ”att” baserat på var man lär sig svenska – i eller utanför Sverige.

Hur kommer det sig att du valde det här ämnet?

– När jag gick mitt andra år av kandidatstudier och skulle skriva en B-uppsats råkade jag en gång åka tunnelbana med min lärare i svenska. Jag kunde inte välja mitt uppsatstema och ville rådslå med honom. Då frågade han plötsligt: ”jag undrar varför svenskar utelämnar ’att’ efter verbet sluta oftare än efter verbet börja. Det gör ju de också med kommer i ’kommer (att)’.” Och det klickade direkt! Nu har jag forskat om ”att”:s olika skepnader i snart fem år.

Vad har stipendiet till Sverige betytt för din forskning?

– Kort sagt är det i det hela stora just stipendiet som möjliggjort min forskning. Jag var väldigt nyfiken på att jämföra hur man lär sig svenska som främmande språk i och utanför Sverige, om det fanns några skillnader i hur man använder ”att” som kan bero på studieomgivningen. Utan stipendiet skulle det ha varit ytterst svårt att kunna genomföra något liknande och framför allt att åka till Sverige under coronatiden. Dessutom är det bara i Sverige som jag kan få tag i den litteratur jag behöver för uppsatsens teoretiska bas.

Vad har du gjort under stipendietiden i Lund?

– Jag har faktiskt gjort allt som jag planerat – hittat relevant forskarlitteratur, analyserat olika läromedel och framför allt genomfört min fältstudie. Jag kom till klasser med studenter som pluggar svenska som främmande språk och föreslog dem att delta i undersökningen. De som var villiga fick sedan skriva korta texter, översätta några meningar från engelska till svenska och till sist spelade jag in dem när de pratade om sina framtidsplaner. De fick givetvis inte veta att jag forskar om ”att” – annars riskerade jag ju avslöja vilka konstruktioner jag var ute efter och få på så sätt avsteg från den förväntade spontaniteten i språkanvändningen.

Annars passade jag på och upplevde Lunds akademiska liv – jag fick nämligen presentera mitt lilla ”att” på ett seminarium anordnat av Språk- och litteraturcentrum vid Lunds universitet, där publiken ställde frågor och gav relevant kritik och kommentarer. Alla professorer kunde verkligen relatera till ”att”-frågan, vilket var mycket glädjande och imponerande.

Var det svårt att ordna boende, kontakt med ett svenskt universitet etc.?

– Det gick ganska smidigt att kontakta Lunds universitet – jag skrev till dess kontaktcentrum först och sedan fick jag adressen till Anna Flyman Matsson, docent och lektor i svenska som andraspråk, som blev min kontaktperson i Lund. Under hela min vistelse var både hon och alla andra på universitetet hjälpsamma och vänliga, vilket skapade en fin och inspirerande atmosfär. Anna bjöd mig även till sina lektioner, så jag fick uppleva det riktiga studentlivet i Sverige.

Boende i Lund var emellertid det svåraste jag varit med om! Det är ju trots sin geografiska storlek en stor studentstad, så det finns alltid konkurrens när det gäller att hyra boende. Ingen ville dessvärre hyra ut ett rum eller en lägenheten för bara två månader, alla hyresvärdar syftar ju på minst en studietermin, vilket man också kan förstå. Och alla hotell för höstterminen var bokade redan i juli! Tack och lov löste det sig, även om jag bytt fyra bostäder under min vistelse. Först var det mina kompisars släkting i Malmö som hyste mig i ett par veckor i september, och sedan var det både via Airbnb och Blocket som jag fixade boendet i Lund.

Har du varit i Sverige tidigare?

– Ja, flera gånger! Min första resa gjorde jag när jag fick veta att jag blivit antagen på universitetet. Sedan dess har jag varit i Sverige två gånger med SI:s program – en sommarkurs i svenska på Hola folkhögskola 2017 och en samhällspolitisk studievistelse i Stockholm samma år. Sedan var jag gäststudent på ett av gymnasierna i Göteborg en månad, och julen 2018 volontärade jag även som servitris på en restaurang i Dalarna.

Hur ser du på framtiden? Vad har du för planer?

– Jag planerar givetvis att fortsätta jobba med det svenska språket. Jag är framför allt intresserad av att doktorera i svenska i framtiden, och även undervisa i detta språk. Just nu extraknäcker jag på en svensk språkskola i Kiev, där jag både undervisar i svenska och organiserar olika evenemang om Sverige – det är spännande att öppna Sverige för ukrainarna! Vi anordnade till exempel ”Sverigeveckan i Ukraina 2018” på språkskolan, som även uppmärksammades av Svenska ambassaden i Kiev.

Men jag är också intresserad av att pröva mina kunskaper i skönlitterär översättning – nu är jag nämligen en lycklig deltagare i kursen ”Framtidens översättare”, organiserad av SI och Kulturrådet.Vi pratar mycket om översättaryrket och jag hoppas att även jag kommer någon gång i framtiden att översätta svensk litteratur.

Har du några tips till andra stipendiater?

– Njut av tiden i Sverige och knyt nya forskarkontakter! Korttidsvistelsen kan ju i fortsättningen resultera i nya viktiga internationella forskarprojekt.


Läs mer om SI:s stipendier för korttidsvistelser i Sverige