Sverige ser en puss- och kramgeneration växa upp

Språket i sms, chatt och inlägg på sociala forum på nätet är ofta uttrycksfullt och känslostarkt – i alla fall om det är ungdomar som ligger bakom texterna.

I slutet av sommaren slår Anna 18 år på datorn och kontaktar en klasskompis: ”Heeej älskade vän!! Hur är det med dig?? Saknar dig ju! Vad har du haft för dig sen sist?? Massa pussar!!!”. Ett par dagar senare svarar kamraten: ”Åh, baby! Jag har saknat dig verkligen med, sjukt mycket!”. Att två nära vänner längtar efter varandra efter ett långt sommarlov är inte särskilt konstigt. Ändå reagerar många vuxna mot de starka uttrycken. En trend bland ungdomar har blivit att avsluta elektronisk kommunikation med kram, puss eller kanske till och med jag älskar dig även när de meddelar sig med personer som de inte har ett kärleksförhållande med.

Språket i sociala medier
I min forskning om hur ungdomar kommunicerar har jag många exempel på starka känslor. En av flickorna skriver så här i ett sms till sin väninna: ”Du e min twin! Fattar inte hur ja skulle klarat mig utan dig! $ även om jag ngn gång får a man så får du inte tro att ja glömt dig lr ngt! aldrig! Aldrig! Godnatt min vackra twin”. Det innerliga språkbruket är inte förbehållet flickor, även pojkar visar känslor. Exempelvis avbryter en pojke en chattkonversation med kommentaren ”vänta mamma kom hem ska gå ner och krama henne”. En annan uttrycker sitt engagemang i tjejkompisens kärleksbekymmer ”men gud jag förstår dina känslor för jocke, han är galet trevlig”.

Exempel på det digitala språkbrukets starka emotionella sida finns alltså i valet av ord och uttryck. Det är också vanligt att skriva att man skrattar eller fnittrar: ”ester ja gillar dig, hihi”. Vidare används smilisar för att uttrycka känslotillstånd och ironi. Gubbarna är tänkta att motsvara det talade språkets mimik. På nätet och i mobilen används dessutom ofta versaler för att markera emfas ”ja hon är trevlig, MEN hon dricker”, ”hur ska JAG få tag i honom”.

Exempel på smilisar

:) Jag är glad/jag gillar något
:D Jag gapskrattar
:( Jag är ledsen/jag ogillar något
;) Jag flirtar/skämtar
:* Puss
:p Räcker ut tungan

 

Inläggen i elektroniska konversationer är korta för att det ska gå fort att skriva och läsa texten. Det är också viktigt att informationen inte tar för mycket plats. En vanlig strategi är därför att avsluta meningar med flera punkter i rad: ”vi hade spelning i fredags…fy fasen va bra det gick…vi lekte sönder allt…”. Ofta följs meningar av ett eller flera utropstecken: ”Ja, just!”, ”ja ska till skolan imorgon!”, ”bra att du är frisk iaf!!!”. Den annorlunda interpunktionen gör att språket upplevs som uttrycksfullt.

I digitala medier är tillgången till kommunikationsstrategier begränsad. Viss kreativitet krävs för att med enbart tangentbordets eller telefonens knappar ersätta röstläge, gester, mimik, skratt och annat som bidrar till förståelsen i muntlig kommunikation. Att uttrycka sig direkt och känslostarkt är ett sätt att snabbt få fram ett budskap som mottagaren inte missförstår.

Svenskar är inte kända för att vara känslosamma
Många oroar sig dock för ytligheten och undrar om det kan leda till att starka känslouttryck kommer att förlora sin laddning. Men känslor är även tydliga i tal, och i fysiska möten mellan ungdomar förekommer ofta kroppskontakt. Flickor kramas och flätar varandras hår, och pojkar skojbrottas och bär varandra på ryggen. Ungdomar tycks vara mer känslosamma med varandra än vad vuxna är. Jag tror därför att de starka uttrycken i elektroniskt språkbruk snarare har att göra med att användarna är unga än att de är likgiltiga för innebörden i ord som puss och kram.

En orsak till vuxenvärldens reaktioner är kanske bristen på igenkänning. Svenskar är inte kända för att vara särskilt känslosamma vare sig i skriftlig kommunikation eller i fysiska möten. Äldre personer uttrycker sig sällan så här starkt och direkt. I nedlåtande ton har de börjat tala om ungdomar som tillhörande puss- och kramgenerationen.

Skillnader mellan ungdomars och vuxnas kommunikation
Allmänt bekant är också begreppet internetgenerationen. Ofta beskrivs internet som de ungas medium. Det stämmer att ungdomar tagit till sig tekniken tidigare än vuxna, men i Sverige fördelas i dag internetanvändarna ganska jämnt mellan åldersgrupperna 80-, 70-, 60-, 50-, och 40-talister. I jämförelse med de flesta andra länder i världen är tekniken, i Sverige, inte längre förbehållen ungdomar. Enligt statistiken är det inte heller bara unga som tilltalas av sociala medier. Därför finns det i dag anledning att ifrågasätta om det känslosamma språkbruket enbart kan härledas till mediernas tekniska förutsättningar.

Oavsett om brukaren är ung eller gammal styrs språket av sammanhanget, relationen mellan deltagarna, tiden, platsen och ämnet. Exemplen i den här artikeln har hämtats från tillfällen då nära vänner umgås. Det är sannolikt att vuxna oftare än ungdomar använder medierna i mer formella sammanhang. Exempelvis för kommunikation med arbetsgivare, kollegor, kunder och potentiella framtida sådana. Forum som exempelvis Facebook gör säkert kommunikationen mer lättsam. Ändå är det troligt att de vuxnas yrkesroller och ärenden förhindrar att den avslutas med puss eller kram. Med stor nyfikenhet avvaktar vi framtida forskningsresultat för att också få äldre personers digitala språkbruk ordentligt kartlagt.

Av Theres Bellander
2011-04-12

Theres BellanderTheres Bellander är forskare i modern svenska vid Uppsala universitet. I december 2010 disputerade hon på avhandlingen Ungdomars dagliga interaktion. En språkvetenskaplig studie av sex ungdomars bruk av tal, skrift och interaktionsmedier.