Bli sändelektor i svenska

Är du intresserad av att jobba som sändelektor i svenska? Svenska institutet (SI) förmedlar årligen ett tiotal tjänster vid utländska universitet.

Sammanlagt är ett tusental svensklärare verksamma på hel- eller deltid vid de cirka 225 universitet i utlandet som bedriver svenskundervisning. De flesta som undervisar i svenska är inhemska lärare, men många är också fast bosatta svenskar. Därutöver finns det ett trettiotal utsända svensklärare, så kallade sändelektorer, vars tjänster förmedlas genom SI. Dessa tjänster finns framför allt i Polen, Ryssland, Frankrike, Tyskland och i länder i Centraleuropa. Men det finns också svenska lektorat i Japan och Kina.

Sändelektorns uppgift är, förutom ren språkundervisning, att tillföra aktuell information om Sverige och vara en ”Sverigeambassadör”. Utöver undervisningen brukar lektorn ordna olika kulturella aktiviteter. Det kan vara allt från luciatåg och författarbesök till föreläsningar om Sverige inom alla möjliga områden. Det Sverigefrämjande arbetet som lektorn gör ger ringar på vattnet och är oerhört betydelsefullt för att göra Sverige känt i världen.

Vem kan bli sändelektor?

En typisk sändelektor är gymnasielärare med utbildning i svenska, svenska som andraspråk, litteratur och språk. Hon eller han har några års lärarerfarenhet och är beredd att undervisa utomlands i minst ett år. Det är en person som är utåtriktad och diplomatisk och inte rädd för nya oväntade situationer eller för helt nya levnadsvillkor. Sändelektorn måste också vara flexibel och ha lätt för att samarbeta. Observera att beteckningen ”sändelektor” inte innebär att du behöver ha avlagt doktorsexamen för att kunna söka en tjänst.

Vilka kvalifikationer efterfrågas?

Den sökande ska ha

  • svenska på modersmålsnivå.

Den sökande bör ha

  • erfarenhet av undervisning i svenska som andraspråk eller svenska som främmande språk
  • grundläggande högskoleutbildning motsvarande minst 180 hp i huvudsak i ämnena svenska, svenska som andraspråk, nordiska språk, pedagogik och litteraturvetenskap
  • god kännedom om svenskt samhälls- och kulturliv (den sökande ska i normalfallet ha varit bosatt i Sverige det senaste året före ansökningstillfället).

Ytterligare meriterande är

  • akademisk utbildning i respektive lands språk (obligatoriskt för vissa länder)
  • annan akademisk utbildning i för tjänsten relevanta ämnen
  • forskarutbildning
  • undervisningsvana på högskolenivå
  • längre utlandsvistelse, helst i det land som ansökan gäller.

Ibland kan ett universitet ha andra kvalifikationskrav än de ovan nämnda. Om det finns särskilda skäl, förbehåller sig SI rätten att göra avsteg från ovan uppställda kvalifikationer. SI gör en helhetsbedömning av de sökande dels på grundval av de i ansökan dokumenterade meriterna, dels genom personliga intervjuer. Därefter ger SI ett utnämningsförslag till universitetet, men beslutet om anställning ligger helt och hållet på det utländska universitetet som också är arbetsgivare.

Hur många timmars undervisning ingår i tjänsten?

Undervisningsskyldigheten varierar beroende på tjänstgöringsland, arbetsuppgifternas art och studentantal och kan därmed variera mellan 10 och 18 veckotimmar. Vid lägre timantal kan handledning eller tid för forskning ingå. Som regel är tjänsterna rena undervisningstjänster och omfattar då 14–18 timmars undervisning i veckan.

Vad får lektorn i lön, pension och i bidrag?

Lektorernas löneförhållanden är mycket skiftande. I Tyskland och Japan är lönerna relativt bra. I övriga Europa och i Ryssland är lönenivån däremot låg. Lönerna betalas i de flesta länder under hela kalenderåret. I några länder får lektorn lön endast under själva läsåret och inte under ferietid. I de flesta länder är lönen skattepliktig, men uppgår oftast inte till svensk nivå.

Eftersom lektorn är anställd av det utländska universitetet betalas inga svenska pensionsavgifter under tjänstgöringen i utlandet. Utlandstjänsten är alltså inte pensionsgrundande i Sverige. Därför bör varje lektor i eget intresse informera sig om gällande bestämmelser i det aktuella landet.

De flesta sändelektorer som förmedlats genom SI får ett rese- och expensbidrag under max sex år. Bidraget är avsett att täcka extra omkostnader, i första hand kostnader för resor. I vissa fall kan SI ge bidrag till hyreskostnader samt barnbidrag.

Finns det tjänstebostäder?

I några länder ställer universiteten fria tjänstebostäder till förfogande till sändelektorerna. Men vanligast är att lektorn själv måste ordna sin bostad. Det kan finnas möjlighet att överta den avgående lektorns bostad.

Är sändelektorn försäkrad?

I vissa länder är lektorn ansluten till de nationella sjukförsäkringarna och får fri sjukvård. Sjukförsäkringsavgifterna dras då av på lönen. I andra länder måste lektorn själv ansluta sig till en allmän eller privat försäkringskassa. Om utlandstjänstgöringen varar i mer än ett år skrivs man normalt ut ur försäkringskassan.

Inför utlandsvistelsen bör lektorn kontakta det egna försäkringsbolaget för råd om försäkringar som täcker stöld, inbrott och liknande.

Hitta lediga svensklärartjänster i utlandet