Hur är det att arbeta vid ett utländskt universitet?

– Det är intressant och stundom oberäkneligt. I Ryssland finns en spännande kombination av en extremt stelbent byråkrati och en total oförutsägbarhet. Samtidigt som allt officiellt ska gå väldigt rätt till, kan man på många plan ändå göra lite som man behagar. Framförhållningen kan ibland vara dålig. En hel grupp som man inte visste om att man skulle undervisa kan dyka upp med bara en halv veckas varsel. Det blir sällan tråkigt!

Finns det andra svensklärare på universitetet?

– För närvarande är vi två personer som undervisar i svenska på universitetet. Det finns dock fler som kan svenska här och som har undervisat i ämnet tidigare när det fanns fler studenter. Jag blev så förvånad när jag kom till institutionen första dagen och träffade inte mindre än tre personer som hälsade på mig på utmärkt svenska. Att antalet studenter har sjunkit hänger ihop med att årskullarna har varit små de senaste åren. Norska och finska är även mer prioriterade språk här än svenskan.

Vilka är dina studenter och varför läser de svenska?

– Jag har en grupp som läser till språklärare och svenska är deras andra språk. Deras första språk är engelska. Jag har också en grupp lingvister och ytterligare en grupp som läser något som kallas för regionsvetenskap, med inriktning mot nordiska länder. Ingen har egentligen valt att specifikt läsa svenska. Det ingår helt enkelt i utbildningen. I Ryssland har man ett annat system än vad vi har i Sverige. Här vill man ge studenterna en bredare utbildning och vissa delkurser kan ligga ganska långt från studenternas huvudämne. Universitetsstudierna liknar mer gymnasieskolan i Sverige, med obligatorisk idrott och allt.

Har du varit med om något spännande i din roll som svensklektor och Sverigeambassadör?

– Under terminen har jag tillsammans med min kollega och studenterna haft flera evenemang utanför universitetet runtom i stan. Jag har till exempel lärt ut ”det norrländska inandnings-jo:t” på biblioteket, lärt skolbarn enkla fraser på svenska iklädd gulblå ”folkdräkt” och deltagit i en svensk-rysk diktläsning av Viktor Rydbergs Tomten tillsammans med en skådespelare. Jag visste inte att jag skulle delta i liknande aktiviteter när jag sökte den här tjänsten, och det har minst sagt krävt att jag gått utanför min bekvämlighetszon!

Vad är det bästa med att vara svensklärare i utlandet?

– Det är spännande att helt plötsligt vara omgiven av folk som är intresserade av mitt språk och min kultur. Jag har under många år studerat ryska på universitet både i Sverige och i Ryssland. Jag har övat för att bli så bra på ryska som jag bara kan och försökt komma nära den ryska kulturen och mentaliteten, och så helt plötsligt är det jag som är intressant i stället. Det känns lite knäppt, men ganska kul! Sedan har jag himla fina studenter och kollegor; det gör förstås mycket till.

Vilka råd vill du ge andra som funderar på att söka utlandslektorat?

– Jag har varit rätt glad över att jag har haft förkunskaper om det ryska universitetssystemet och ryska förhållanden över huvud taget. Framför allt har det underlättat att jag kan ryska. Och det är nog bra om man vet vad man ger sig in på. Fast det beror väl lite på hur man är som person också, kanske funkar det lika bra att bara åka iväg! Det är i alla fall en otroligt utvecklande erfarenhet att vara svensklektor, både på ett personligt och professionellt plan.

Vad mina studenter gillar!
Favoritord: lagom
Favoritförfattare: Fredrik Backman
Favoritkändisar: Alicia Vikander
Annat bra med Sverige: svenska pepparkakor, Marabouchoklad och vatten från kranen.

Svenska institutet utlyser och förmedlar ett antal svensklärartjänster i början av februari varje år. Läs mer om lediga lärartjänster.