December 2001

Studenterna går luciatåg och "stör" undervisningen på universitetet.

GOTT NYTT ÅR önskas från Kaliningrad i december 2001

Hej Kära Vänner!

Årets sista brev från de långa pälsarnas och de skyhöga klackarnas land. Det spelar ingen roll hur knöliga trottoarerna är eller hur slaskigt vädret är. Med förvåning och beundran traskar jag efter de eleganta damerna, försöker undvika de farligaste groparna och de djupaste pölarna i mina lågklackade vinterstövlar. Vädret har alltså varit helt bedrövligt den senaste månaden. På Luciadagen var det ner till minus 19 grader, dagen efter regnade det, sen korn stormen och nu decimeterdjup snö.

Snöskottning och sandning har jag inte sett till, så det är bara att vänta på nästa töväder med åtföljande översvämningar. Nej, Kaliningrad i december är ingen höjdare precis! Lyckligtvis får jag åka hem till jul och återvänder inte förrän i början av februari. Då blir det sista terminen for mig i det här jobbet. Med saknad lämnar jag studenterna och den trevliga samvaron med dem, men nån gång måste man väl inse sin ålder och ägna sig åt andra för pensionärer mer passande aktiviteter. Det finns ju så mycket att välja på, från strumpstickning till konsthistoriestudier! Mer barnbarnspassning ser jag också fram mot.

I november tog jag en kortsemester, reste på krokvägar till spanska Solkusten med mina två bröder och en svägerska. Där bilade vi omkring i bergen, nåt badväder var det inte, så vi ägnade oss åt sight-seeing, spanska restauranger, roliga apor på Gibraltar-klippan och tjusiga hästar på Spanska ridskolan i Jerez de la Frontera. På kvällarna roade vi oss med Alfapet och kortspelet Uno, rekommenderar det förstnämnda for hjärngymnastik och det senare for många livsförlängande skratt.

Två intressanta föreläsare har besökt oss under hösten, David Dunér från Lund, specialist på Emanuel Swedenborg och Rebecka Lettevall, som skrivit en diger doktorsavhandling om Immanuel Kant. De två filosoferna var ju samtida, och Kant, som aldrig lämnade Königsberg , studerade Swedenborg och utdömde honom som en galning. Dock uppges i Guiness rekordbok att Swedenborg var ett av tre snillen med över 200 IQ ( jämte Goethe och John Stuart Mill). Undra på att hans skalle har flyttats hit och dit, men finns nu äntligen i hans Uppsala-sarkofag! Jo, all denna kuriosa och mycket till fick vi åhörare veta av de trevliga forskarna, som jag hade nöjet att härbergera och visa runt i K-grad, gamla Königsberg for Kant-specialisten Rebecka. De föreslog förresten att jag skall ordna sällskapsresor till ”Kulinariska Kaliningrad” sen jag slutat jobba här. Vi gick nämligen på de bästa restaurangerna med trevlig och omväxlande miljö, mycket god och för oss billig mat, än så länge.

Luciadagen var som sagt mycket kall, men studenterna lussade tappert ut och in i de olika klassrummen till kamraternas förtjusning och lärarnas förskräckelse. Tänk att man kunde avbryta den viktiga undervisningen med ett sådant upptåg, såg de ut att tänka. Men de veknade efter Staffansvisan och Stilla natt, som framfördes nästan proffsigt med gitarr-ackompanjemang. Lucian Masha var också enastående vacker, fastän tärnorna och stjärngossarna var iklädda lakan av diverse utseenden. Universitetet höll med buss till internationella univ.kontoret, där professor Vera Zabotkina residerar. Hon älskar Sverige och allt svenskt, såg till att Luciatåget fotograferades och intervjuades, vilket resulterat i att vi finns på stor förstasidesbild i en lokaltidning. God reklam for Sverige!

Undervisningen och studenterna är ljuspunkten här.  De är glada, vänliga och kämpar med språket, mer eller mindre framgångsrikt. Sällskaps- och kulturlivet är ganska magert för min del, så jag har gott om tid till läsning, TV-tittande och stickning. TV:n är begränsad till CNN och BBC World och det är ju inte det sämsta. Det är däremot Sveriges TV3, som är helt otroligt dålig. Nyhetsprogrammet på Nobeldagen t ex innehöll bara ett menlöst inslag från en djurpark I USA. Inte ett ljud om Nobel. Det har däremot BBC haft, en omfångsrik serie om nobelpristagare genom åren.

Det ska bli underbart med jullov i alla fall, att få åka hem och träffa alla barn och barnbarn på skilda håll, dock inom Sveriges gränser, tackochlov! I mitten av januari företar vi en veckas utlandsresa for att jag ska få fira min jämna födelsedag på okänd ort. Så nu vet ni det! Uppvaktning undanbedes, vänligt men bestämt, som det heter. Om någon envisas, så vill jag helst få ett träd planterat i Afrika.