9 mars, 2001

Ny termin, nya studenter och nya äventyr.

Kaliningrad, den 9 mars, 2001

Hej alla kära vänner i Sverige!

Hög tid för ett rundbrev, eller hur? Kan inte påstå att allt är som vanligt, för det är det aldrig i ett sånt här jobb. I Vilnius hände det något ovanligt varje dag, i Kaliningrad ungefär en gång i veckan. I går till exempel var all nyttig verksamhet inställd på gr av Internationella kvinnodagen. Dagen innan kom studenterna med blombuketter och presenter till sina lärare, följaktligen njuter jag av tulpaner och mimosa i flera vaser. Fredag, idag, är en klämdag, som ska läsas in på söndag! Tackochlov har jag inga lektioner då, så jag har långledigt just nu och gott om tid att skriva brev.

Förra helgen tillbringade jag i Vilnius, tog Moskvaexpressen dit, 7 timmars bekväm tågresa, men hemresan med ett nattåg från Charkov blev hemsk. Också 7 timmar i en kall smutsig vagn, som eldades med kol utan kännbart resultat, med undantag av lukten. Jag4og inte av mig handskarna ens på hela natten.

I Vilnius firades marknad på gatorna i Gamla stan i dagarna tre. All hemslöjd som man producerat under året, textil-, trä-, keramik- och smidesvaror ska hitta köpare. Det är trängsel utan like, men alla är glada och det är en fantastisk stämning, unga och gamla spelar och sjunger på gator och torg. Jag bodde i 4 nätter hos min f.d. chef Erika, och vi gick med hennes 10-åriga dotter en kväll på Operan och såg ”Spader Dam”, en annan kväll på Filharmonin och hörde gästspel av en kammarorkester från Venedig, helt underbart! Vilka solister, på violin, oboe och trumpet! Ovationerna från publiken resulterade i fem extranummer med humoristiska inslag av den charmige dirigenten. Våra biljetter kostade 5 Litas (=12 kr), fanns bara ståplatser kvar, men vi satt på ett trappsteg på läktaren, såg och hörde alldeles utmärkt. Dessutom hann jag med att pröva två nya restauranger med mina vänner, jättegod mat till mycket rimliga priser, for oss utlänningar vill säga!

Besökte tre tjusiga hotell med utmärkt läge för att skaffa rum i mitten av juni till en grupp historielärare från Göteborg. Mycket intressant uppdrag. Hotellvärdarna var ytterst vänliga, visade rummen, bjöd på kaffe och erbjöd 10 – 20 % rabatt for den svenska gruppen. 4 -500 kr /person, mycket rimligt pris för dessa hotell, moderna med hög standard. Skulle säkert kosta minst det dubbla i Sverige!

Det har varit ganska kallt här i februari, särskilt på nätterna, så jag halkar omkring på ibland isiga och ibland snömoddiga trottoarer. Bilen har fått stå ifred på gården, så nyttigt for mig med den dagliga promenaden till och från universitetet, ca 25 min. Ofta sol på dagarna, så man märker att ”das ist unser in der Luft”. I umgänget med ryssarna klarar jag mig bra med min, som ni ser, utmärkta tyska, engelska och ibland även franska. Ryska språket avstår jag från. Har visserligen tagit en hel del lektioner, men det räcker för mig med artighetsfraser och räkneorden. Både uttal och ordförråd är hopplöst svårt. Under lektionerna roar jag ibland studenterna med ett ryskt ord, det blir allmän munterhet!

Undervisningen är mitt största nöje. Den här terminen har jag kvällslektioner på K-grads Tekniska Universitet, måndagar och onsdagar. De är 14 nybörjare, mycket intresserade och ambitiösa. Min unga ryska kollega har två andra kvällar en grupp på 22 studenter, litet orättvis fördelning kanske, men det beror på studenternas tider. Dagtid har jag lektioner bara tisdag, onsdag och torsdag. Skönt att slippa jäkt och stress, som tydligen är vanligt problem i Sverige.

Sen några veckor tillbaka har jag begåvats med svenska TV4 i min medförda TV. Uppskattar otroligt nyhets-, matlagnings- och t o m sportprogrammen. Parabol utanför fönstret har möjliggjort detta. Värdinnan stod för kostnaderna, 150 USD, vilket inte är för mycket begärt, eftersom hon tar 300 dollar i månadshyra. En skyhög summa här, där en normal månadslön är ca 40 dollar, dock inte för lärare som har mycket mindre. Har skrivit förut om alla välklädda ryssar, som man möter på gatorna. Lika många fattiga ser man också, som rotar i soptunnorna. Tragiskt att bevittna!

Slutar for denna gång med varma hälsningar från

Karin i Kaliningrad P. S. Öppna gärna e-mail kontakt med mig: karin@gazinter.net så kommer nästa rundbrev snabbare!