Från språkstudier till undervisning, forskning och översättning

Nej, det var inte Karlsson på taket, barnens favoritfigur i Ryssland, som fick Irina Matytsinas hjärta. Snarare tvärtom! Allt började i stället med Pippi Långstrump.
En kvinna står framför en universitetsbyggnad. Det är vinter.

I drygt 20 år har docent Irina Matytsina undervisat i och forskat om det svenska språket på Moskvas statliga Lomonosovuniversitet – MGU. Det är det största och äldsta lärosätet i Ryssland. I drygt ett halvsekel har universitetet erbjudit svenskundervisning. För närvarande har man sex studenter som läser svenska som huvudämne och ett 30-tal studenter som har svenska som biämne, samt några forskare.

”Pippi var min idol på riktigt”

I unga år läste Irina Matytsina Pippi-böckerna som hon älskade. På skolans maskerad i årskurs 1 klädde hon ut sig till Pippi och vann första pris för bästa kostym.

Intresset för Sverige fortsatte upp i tonåren. Åter igen var det en bok som visade vägen. Hon läste då en roman om en rysk flicka som hamnat i Sverige under andra världskriget. Boken handlade om hur hon sedan tog sig hem till Ryssland via Sverige och Norge. Irina berättar att hon läste om romanen flera gånger.

När det blev dags för universitetsstudier på MGU började Irina först med engelska, som hon läst i skolan, men sedan blev det också svenska. Som student intresserade hon sig mest för grammatik och hon disputerade med en avhandling om konstruktioner med formellt subjekt i svenskan.

Offentligt språk i Sverige och i Ryssland

Numera forskar Irina Matytsina om offentligt språk i Sverige och Ryssland i ett kontrastivt perspektiv. I Sverige började man att tala om klarspråk redan på 1970-talet. Det innebär att myndighetstexter ska vara skrivna på ett vårdat, enkelt och begripligt språk. År 2009 fick Sverige en språklag för att reglera svenskans och andra språks ställning i landet. Språklagen innehåller också en klarspråksparagraf.

Ryssland fick en språklag 2005 och under de senaste decennierna har en ny disciplin utvecklat sig – jurislinguistik (juridisk lingvistik) som arbetar för klarhet i lagar och dokument. Ändå är det formella språket mycket traditionsbundet och har aldrig riktigt tagit avstånd från de äldre formerna som det ärvt från fornslaviska.

– Det är enormt intressant att forska om olika svårigheter som finns just vid översättning och tolkning av det officiella språket, till exempel när det gäller affärsspråk, kanslitexter och lagtexter. Stilen är kvintessensen av olika översättningssvårigheter, på grund av stora typologiska skillnader och olika stiltraditioner i ryska och svenska. Om man inte vet hur man översätter den typen av texter så blir det inte bara fel; det blir helt otydligt, säger Irina.

Svenskundervisningen på MGU

I samband med att samhället i Ryssland gick igenom stora förändringar på 90-talet så ville man också anpassa sig efter de nya idéerna på universitetet. MGU var känt för sin filologiska forskning. Man hade ett mer vetenskapligt och teoretiskt perspektiv och sysslade till exempel inte så mycket med tolkning och översättning. Men nu var kravet att man skulle hjälpa sina studenter att komma ut på arbetsmarknaden. Det blev därför naturligt att fokusera mer på översättnings- och tolkningsteori och praktik. Institutionen för germansk och keltisk filologi, som har hand om svenskundervisningen på MGU, knöt kontakter med Stockholms handelskammare och tillsammans med Sveriges ambassad i Moskva och med stöd från Svenska institutet startade man projektet ”MGU-tolk”. Projektet resulterade i att studenterna skrev test i affärssvenska och fick Handelskammarens certifikat. Samtidigt startade man ett samarbete med Tolk- och översättarinstitutet vid Stockholms universitet för lärar- och doktorandutbyte. Och nu jobbar man på att utveckla samarbetet med Lunds universitet som MGU länge haft studentutbyte med.

– Det blev många nya kurser på 90-talet och 2000-talet. Det var intressant för oss lärare att arbeta med nya forskningsämnen som kunde flytta på undervisningsramarna och ge våra studenter nya kunskaper och färdigheter. Det är aldrig så att det står stilla. Vi delar mycket gärna med oss av våra idéer och forskningsresultat, berättar Irina.

I dag finns det tre lärare och en utlandslektor i svenska på institutionen. Det betyder att lärarna hjälps åt med alla kurser. Det gäller både praktisk och teoretisk undervisning, till exempel rena språkkurser, kurser i kontrastiv lingvistik, översättning och tolkning, affärssvenska, svensk historia och språkhistoria, svensk litteratur.

Öppna och nyfikna studenter

Cirka 30–40 procent av studenterna som läser svenska på MGU kommer från platser utanför Moskva-området och bor på studenthem. Det som kännetecknar alla studenter, enligt Irina, är deras öppenhet, nyfikenhet och vilja att lära sig. Även de studenter som läser svenska som biämne är mycket ambitiösa. En del av dem väljer att skriva sitt examensarbete på svenska även om de förväntas att forska på sitt förstaspråk. De läser svensk litteratur i original, de lyssnar på svenska program och tittar på svenska filmer.

”Jag tycker om att jobba med språket – det är alltid en utmaning”

Irina Matytsina arbetar även som översättare och redaktör. I februari 2020 startade hon tillsammans med poeten Marina Boroditskaja ett seminarium för översättning av svensk modern poesi. Än så länge är tre tvådagarsträffar inbokade, däremellan får deltagarna jobba med olika texter av moderna svenska poeter. Seminariet har fått stöd från Statens kulturråd och från Sveriges ambassad i Moskva.

– Det är klart att det inte går att lära någon att skriva och översätta poesi på så kort tid. Vår ambition är att skapa ett nätverk av unga människor som är intresserade av poesi, som vill veta mer om modern svensk poesi och som har känsla för översättning. Vi hoppas att deltagarna, när de väl har lärt känna varandra och vet varandras starka och svaga sidor, arbetssätt och favoritpoeter, kan hitta inspiration i varandra och stödja varandras översättningsprojekt, säger Irina.

Att få lära ut svenska från grunden och sedan få vara med på resan och se hur studenterna utvecklas och hur mycket de lär sig är enormt tillfredsställande. Att dessutom senare få möta sina tidigare studenter i rollen som svensklärarkollegor, som Irina Matytsina fått göra, är helt oslagbart.