På det stora torget Rynek główny som ligger mitt i Kraków har det under våren varit fler duvor än människor. Lite förvirrat har de flugit runt torget, och sökt efter något att äta. Gatorna har ekat tomma, och butiker och restauranger har varit igenbommade. Men på Jagellonska universitetet har aktiviteten varit febril. Sedan i mars har vi som brukligt haft undervisning varje dag, men på distans. Från en dag till en annan fick vi lärare lägga om våra rutiner. Studenterna fick först hemuppgifter, men ganska snart övergick vi till att undervisa på vårt distansstudieverktyg.

Trots att övergången från undervisning i klassrummet till distansundervisning var rekordsnabb, har det gått ordnat till. Studenterna har stor vana vid att navigera på diverse plattformar, och vi lärare har blivit duktiga på att anpassa vårt material. För mig har det varit roligt att få tänka ut nya undervisningsformer som passar för distansundervisning. Vi har gjort radioteater, haft paneldebatter, och beskrivit bilder för varandra. Klassrummet har stundtals blivit mer demokratiskt, eftersom jag som lärare haft större möjlighet att styra samtalet så att alla får utrymme. Men avsaknaden av det fysiska mötet är nog något som både jag och studenterna har känt. Som lektor har min närvaro på plats dessutom blivit ännu viktigare än tidigare. Studenterna upplever att vi sitter i samma båt, och att vi måste ta oss genom det här tillsammans.

De första veckorna präglades dessutom av entusiasm och uppfinningsrikedom. En student kallade till och med vår nya tillvaro för ett ”corona-lov”, med en vink om att det nog ändå var ganska skönt att slippa att stressa till undervisningen varje dag. Andra studenter poängterade att det gick alldeles utmärkt att medverka i undervisningen från sängen. Studenterna har uppvisat ett stort ansvarskännande. De skulle i alla fall inte sprida viruset vidare, underströk de bestämt. Men gradvis har jag upplevt att studenterna fått svårare att finna motivation. De som går sista året har också beskrivit en besvikelse över att aldrig få komma tillbaka till universitetet.

Under de senaste veckorna har Polen ändå öppnat flera delar av samhället, och jag känner tydligt att studenterna ser mer ljust på framtiden. I skrivande stund vet vi dock inte vad den gradvisa återgången till en slags normalitet kommer att betyda för smittspridningen. Men det är i alla fall tydligt att studenterna känner att deras ”corona-lov” nu bör vara över.

Sophie Engström, Jagellonska universitetet, Kraków
maj 2020