Det började med Hansan

Liksom många nordiska städer var också Greifswald en del av Hansan som drev handel i Östersjön och därutöver. Ett minne från denna tid är den pommerska gripen i Malmös stadsvapen. Denna grip var en gåva från Erik av Pommern (1382–1459) som var kung i Kalmarunionen tills han blev avsatt 1439, varefter han försörjde sig som sjörövare. Den pommerska gripen återfinns i Greifswalds stadsvapen.

En nära koppling till Sverige får Greifswald dock först i och med den Westfaliska freden som 1648 avslutade det trettioåriga kriget. Freden innebar att den svenska kronan tilldelades Pommern och Rügen och därmed blev den svenska regenten furste i det tysk-romerska riket och fältmarskalk Carl Gustav Wrangel (1613–1676) generalguvernör i Svenska Pommern. Som en följd av detta blev universitetet i Greifswald som grundats redan 1456 Sveriges äldsta universitet.

Svenskt och tyskt möts i Greifswald

Många lärda från Sverige fann vägen till Greifswald. Bland de mest bekanta är barockdiktarna Georg Stiernhielm (1598–1672) och Lasse Lucidor (1638–1674) som båda studerat i Greifswald. Diktaren Carl Gustav af Leopold (1756–1829), mest känd för sin reform av den svenska rättstavningen, har arbetat i Greifswald som docent. Filosofen och diktaren Thomas Thorild (1759–1809) höll förmodligen de första föreläsningarna i Tyskland om svenska språket och litteraturen. Han ligger begraven på kyrkogården i Neuenkirchen, bara ett par kilometer norr om Greifswald.

Under 1700-talet skrevs det omfångsrika tysk-svenska ordböcker på universitet av bland andra Johann Carl Dähnert (1719–1785) och Johann Georg Peter Möller (1729–1807). Den senare översatte dessutom flera svenska verk om historia, litteratur och statskunskap till tyska. År 1780 blev han upptagen i Kungliga Vetenskapsakademien.

Nordisches Institut bildas 1918

Med Wienkongressen 1815 överlämnade Sverige sina landområden i norra Tyskland till Preussen. Avgörande för den vidare utvecklingen av universitetet i Greifswald var grundandet av en rad institut i tyska riket som skulle forska om framför allt olika europeiska länder. Initiativet kom från den preussiske kulturminstern Carl Heinrich Becker (1876–1933) och tanken var att denna verksamhet skulle understödja den preussiska utrikespolitiken. Som ett resultat av detta invigdes Nordisches Institut den 4 oktober 1918. Greifswald blev därmed centrum för nordeuropaforskningen i tyska riket. En naturlig följd av detta var grundandet av lektorat för nordeuropeiska språk. Först ut var svensklektoratet 1919. Bland de många svenskar som arbetat som lektor kan bland annat nämnas den kände runologen S.B.F. Jansson (även kallad ”Run-Janne”) och översättaren och religionshistorikern Åke Ohlmarks. Även den omstridde politikern och litteraturhistorikern Stellan Arvidsson har varit verksam i Greifswald.

Svenska alltjämt i fokus

I dag bidrar svensklektoratet med kurser på alla nivåer om språk, kultur, litteratur och realia. Dessa ingår först och främst i kandidat- och masterprogrammen för nordiska språk, men också som valfria block bland annat för dem som studerar geografi och företagsekonomi. Dessutom finns en utbildning för blivande lärare i danska, norska och svenska. Svensklektoratet har kontakt med Svenska institutet i Stockholm och med ambassaden i Berlin, bjuder in till gästföreläsningar och är givetvis engagerat i firandet av lucia och midsommar. Svensklektoratet bidrar också med programpunkter till festivalen Nordischer Klang som en gång om året förvandlar Greifswald under en dryg vecka i maj till en sydnordisk enklav.

Prof. Dr. Christer Lindqvist
Institut für Fennistik und Skandinavistik, Universität Greifswald